Ikon för Rikstermbanken

genom

svensk term: genom [å:m’] 
definition:

det DNA eller, hos en del virus (RNA-virus), RNA, som bär på cellens eller virusets fullständiga genetiska information

anmärkning:

Hos en haploid, asexuell organism och hos virus utgörs genomet av ett exemplar av varje unik DNA- eller (hos RNA-virus) RNA-molekyl. Mitokondrier och kloroplaster innehåller DNA som benämns ”mitokondriegenom” respektive ”kloroplastgenom”. Även om dessa alltså utgör separata genom räknas de också in i cellens totala genom, där de dock utgör en mycket liten andel. Människans kroppsceller har två kromosomuppsättningar, en från vardera föräldern. Skillnaden mellan allelerna (genvarianterna) på kromosomerna från respektive förälder är mycket liten i förhållande till den totala genetiska informationen. I stort sett handlar det om två versioner av samma genetiska information. Bara de två könskromosomerna skiljer sig mer påtagligt från varandra. Därför representeras praktiskt taget hela den genetiska informationen av de två könskromosomerna samt en enda uppsättning autosomer (kromosomer som inte är könskromosomer), och det är ofta detta man avser med genomet. Så har t.ex. det humana genomprojektet (HUGO) syftat till sekvensering av 22 autosomer (en i vardera kromosomparet) plus de två könskromosomerna. Genomet hos en enskild könscell utgörs givetvis bara av 22 autosomer och en könskromosom. Ibland ser man i skrift uttrycken det diploida genomet och det polyploida genomet. Detta syftar då på samtliga hos organismen förekommande versioner av kromosomerna (alla 46 kromosomerna hos människan t.ex.).

se även:
engelsk term: genome
 
källa: Svenska biotermgruppen: Ordlista | 2016