enskild nukleinsyramolekyl eller sammanbundna identiska kopior av sådan nukleinsyramolekyl, med associerade proteiner, hos cell eller viruspartikel

Kromosomer observerades första gången av C. Nägeli 1842 och namngavs av W. Waldeyer 1888. Termen betyder ’färgbar kropp’ och syftar på att kromosomer i en delande cell går lätt att färga och studera. Det är bara vid celldelning kromosomerna går att urskilja från varandra. Den struktur de består av, som i eukaryota cellers kärna kallas kromatin, är då mer kondenserad (tätare packad) än annars. Avbildningar där kromosomer ser ut som kryss föreställer kromosomer vid celldelning. Kromosomerna innehåller då två identiska DNA-molekyler, som utgör armarna i kryssen. Det beror på att DNA:t replikeras före celldelning. Hos eukaryota celler kallas var och en av de identiska molekylerna (syster) kromatider. Hos vissa organismer, t.ex. bananflugans larver, replikeras DNA:t gång på gång utan att cellerna delar sig, och kromosomerna kommer att bestå av ett tusental identiska molekyler. Sådana kromosomer kallas polytena och har ofta använts i genetiska studier. De flesta eukaryota organismers celler har flera olika kromosomer i kärnan. Mitokondrier och kloroplaster innehåller egna kromosomer. Bakterier och arkéer har i allmänhet en enda cirkulär kromosom, men såväl linjära kromosomer som flera olika kromosomer per cell förekommer. Hos bakterier och arkéer definieras kromosomer som sådana DNA-molekyler som innehåller basgener, medan DNA-molekyler som saknar basgener kallas plasmider. Även genomiskt RNA hos RNA-virus kallas kromosomer. Jämför äv. histon, nukleosom.

nukleinsyra, protein, virus