Termpostens olika delar

En termpost kan innehålla följande delar: 

• termer på ett eller flera språk
• definition 
• anmärkning med kompletterande information
• ekvivalensanmärkning med information om exempelvis termval vid översättning
• exempel
• användningsområde
• hänvisning till andra termer i samma termlista (efter fältrubriken ”Se även”)
• källa 
• övrig information.

Term

Termposten inleds med en huvudterm, som står i fet stil överst i termposten. Eventuella synonymer står i mager stil under huvudtermen. I termposten nedan är förkortningen VFU alltså en synonym. Som huvudtermer i Rikstermbanken förekommer bara termer och fraser på svenska eller i några fall på något av Sveriges nationella minoritetsspråk. Termer på andra språk än svenska betraktas som ekvivalenter till huvudtermen (dvs. de står för samma begrepp som den svenska termen).

Se exempel på huvudterm och engelska ekvivalenter i termposten för verksamhetsförlagd utbildning. I termposten är verksamhetsförlagd utbildning huvudterm, medan placement, internship och practicum är engelska ekvivalenter. 

Användningsområde

I fältet användningsområde anges det ämnesområde eller sammanhang som definitionen av begreppet i termposten används inom. Ibland står ämnesområdet inom parentes före definitionen i definitionsfältet. 

Se exempel på användningsområde i termposten för utbildningsprogram. Där får du genom fältet användningsområde veta att definitionen av utbildningsprogram bara kan tillämpas inom högskoleväsendet. I termposten för ledsagning får du genom parentesen före definitionen i definitionsfältet veta att definitionen av ledsagning bara gäller inom socialtjänsten.

Definition

Definitionerna i Rikstermbanken följer terminologilärans principer. Det innebär bland annat att definitionen ska ge en beskrivning av begreppet och kunna ersätta termen i exempelvis en text. Därför har definitionen samma grammatiska form som termen. En term som är ett substantiv har alltså en definition i form av en substantivfras. En definition uttrycks aldrig med en fullständig mening och inleds med liten begynnelsebokstav och avslutas utan punkt.

Se exempel på definition i termposten för ärende från Myndighetstermlistan, utarbetad av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.

Vill du veta mer om hur en definition som följer terminologilärans principer är uppbyggd, se Grunderna i terminologilära och Terminologi – en fördjupning.

Anmärkning

I anmärkningen ges kompletterande information om begreppet. Denna tilläggsinformation kan utgöras exempelvis av förtydliganden, exempel, rekommendationer, kopplingar till lagar eller standarder och hänvisningar till externa källor med relevans för begreppet. 

Se exempel på hur fältet Anmärkning kan användas i termposten för ärende från Myndighetstermlistan, utarbetad av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.

I anmärkningen förekommer ibland information om språkbruket, t.ex. hur olika termer för begreppet används i olika sammanhang. Se exempel i termposten för grönmålning från termsamlingen Hållbarhetstermlistan.

Ekvivalensanmärkning

I ekvivalensanmärkningen ges bland annat information om när det finns en skillnad i hur termerna på svenska och de andra språken språk används. Se exempel på hur fältet Ekvivalensanmärkning kan användas i termposten för ärende från Myndighetstermlistan, utarbetad av Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen.

Exempel

I fältet exempel anges typiska exempel på det begrepp som beskrivs i termposten. Se exempel på hur fältet Exempel kan användas i termposten för aerosol och från termsamlingen Basord i våra fackspråk, utarbetad av Terminologicentrum TNC.

Se även

De termer som anges efter fältet Se även hänvisar till de termposter med relaterade begrepp som finns i samma termsamling. Se exempel på rubriken Se även i termposten för handling från termsamlingen Basord i våra fackspråk, utarbetad av Terminologicentrum, TNC. Eftersom handling definieras med hjälp av dokument, som har en egen termpost med definition i samma termsamling, finns också en hänvisning till dokument.

Källa

I fältet Källa anges i form av en klickbar länk metadata om den organisation och termsamling som termposten kommer från, samt vilket årtal termsamlingen publicerades i Rikstermbanken. Om du klickar på länken får du mer information om källan.

Övrig information i termposten 

I vissa termposter finns fältet Förklaring. En förklaring ger en viss beskrivning av begreppet men är inte uppbyggd enligt terminologilärans principer. Till skillnad från definitionen har förklaringen en ledigare form och kan bestå av en eller flera meningar. Se exempel på fältet Förklaring i termposten för handling  från Regeringskansliets ordlista.

I vissa termposter finns termer som följs av en siffra i en parentes. Det innebär att en och samma term står för olika begrepp inom en och samma termsamling. Se exemplet genom att söka på termen mark och se de två termposterna från termsamlingen Plan- och byggtermer, Terminologicentrum TNC.

Typografi och särskilda tecken

Typografi:

• • Fet stil används för huvudtermer.
  • Mager stil används för övriga termer samt för text efter fälten Användningsområde, Definition, Förklaring, Anmärkning.
  • Kursiv stil används för böjningsformer.
  • Mindre stil används för ordklassuppgifter.

Hyperlänkar används för att markera hänvisningar till andra termposter (efter fälten Se även och Se under).

Hakparenteser [ ] förekommer vid uttalsuppgifter samt vid upplysningar om vissa faktakorrigeringar, t.ex. [upphävd], eller då en källa hänför sig enbart till någon del av termposten, t.ex. anmärkningen.

Bågparenteser ( ) anges kring upplysningar om genus.

Bågparenteser kring en siffra (1) används för att visa att det finns flera huvudtermer från samma källa som stavas likadant.

Snedstreck // omger upplysningar om språkvariant.