Vad är Rikstermbanken?
Rikstermbanken har byggts upp med statliga medel och är sedan den lanserades 2009 Sveriges nationella termbank. Rikstermbanken är fritt tillgänglig för alla att söka i, och det är också fritt att använda informationen i termposterna, men om du använder en hel termpost i ett nytt sammanhang ska du hänvisa till termsamlingen den ingår i och organisationen som står bakom termsamlingen.
Ord och uttryck från olika ämnesområden
Rikstermbanken kan du söka i när du behöver undersöka ämnesspecifika ord och uttryck, det vill säga termer, och är ett viktigt komplement till mer allmänspråkligt inriktade ordböcker. Här hittar du information om termer inom en stor mängd ämnesområden, till exempel juridik, ekonomi, medicin, informationssäkerhet, kulturarv och matlagning. Du kan få reda på vad en term står för, hur olika organisationer använder samma term och om det finns termmotsvarigheter på andra språk.
I Rikstermbanken publicerar vi nya eller uppdaterade termsamlingar när en organisation kontaktar oss för att bidra med sin termsamling. Om du vill att din termsamling ska publiceras i Rikstermbanken, hör av dig till terminologiverksamheten på Språkrådet.
Vad innehåller Rikstermbanken?
Rikstermbanken innehåller runt 130 000 termposter från närmare 3 000 olika större och mindre termsamlingar. All information du hittar i Rikstermbanken rör fackspråk. Det innebär att varje begrepp som ingår i Rikstermbanken hör till ett eller flera ämnesområden. Ambitionen är att täcka in ett så brett spektrum av ämnesområden som möjligt. Därför innehåller Rikstermbanken terminologi från stora områden som ekonomi, hälso- och sjukvård, juridik och teknik men även från andra snäva områden som osttillverkning, järnframställning, musiketnologi och arkivkunskap.
Termlistor från offentliga och privata aktörer
De termsamlingar som ingår i Rikstermbanken utgörs både av terminologiska ordlistor utarbetade av terminologer i samarbete med ämnesexperter (exempelvis ordlistor från TNC) och av ämnesspecifika termlistor från olika myndigheter och branschorganisationer. Dessutom innehåller Rikstermbanken termer och definitioner hämtade från författningar, föreskrifter och Statens offentliga utredningar (SOU) liksom ordsamlingar framarbetade av enstaka personer, intresseorganisationer och företag.
I termposterna finns termer och i många fall definitioner och annan information om begreppen på svenska. Många termposter innehåller termer och ibland definitioner på andra språk än svenska, bland annat engelska, franska, tyska och ryska eller på något av Sveriges nationella minoritetsspråk.
För mer information om vilka delar som en termpost kan ha, se Termpostens olika delar.
Rikstermbanken – ett regeringsuppdrag
Idén om en nationell termbank tog fastare form i början 2000-talet. Anledningen var den stegvisa övergången till ändrade arbetsmetoder och samhällsstrukturer i samband med digitaliseringen av information. Regeringen insåg att denna samhälleliga utveckling medförde ett ökat behov av att samla och tillgängliggöra begrepp och termer, särskilt myndighetsgemensamma. Därför beslutade regeringen 2006 att låta bygga upp en nationell termbank för detta ändamål. Uppdraget gavs till Terminologicentrum TNC, Sveriges på den tiden nationella terminologiorganisation som hade arbetat med insamling av terminologi sedan 1940-talet och med termbanksuppbyggnad och termbanksutveckling sedan slutet av 1960-talet.
En central och kvalitetssäkrad termbank
Även i den språkpolitiska propositionen Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik (proposition 2005/06:2) framhölls vikten av en central termbank: ”En bra utformad och kvalitetssäkrad termbank kan på sikt bli ett effektivt verktyg för fackexperter, medier, företag, myndigheter, universitet och högskolor och översättare, som snabbt kan behöva få tillgång till aktuell svensk terminologi, samt för utvecklingen av nya IT-tjänster. I arbetet med en central termbank är det viktigt att myndigheterna också medverkar. Det bör därför i myndigheternas språkvårdsarbete ingå ett ansvar för begrepp och termer inom det egna verksamhetsområdet.”
Den första versionen av Rikstermbanken invigdes 2009 och förvaltades av Terminologicentrum TNC fram till 2019 då Isof tog över. Rikstermbanken fortsätter alltjämt att vara Sveriges nationella termbank och i december 2022 nylanserades Rikstermbanken med uppdaterad teknik och nytt användargränssnitt.