Ikon för Rikstermbanken

källarvåning

svensk term (rek.): källarvåning
svensk term (acc.): källare (2)
definition:

våning som till övervägande del är belägen under omgivande markyta

anmärkning:

Enligt PBF räknas källare som våning om golvets översida i våningen närmast ovanför ligger mer än 1,5 meter över markens medelnivå invid byggnaden.

se även:
engelsk term: basement storey
tysk term: Kellergeschoss (n) 
fransk term: sous-sol (m) 
 
källa: Terminologicentrum TNC: Plan- och byggtermer | 1994