undervåning
svensk term (rek.): | undervåning |
definition: |
våning som är belägen till en mindre del under omgivande markyta |
anmärkning: |
Enligt BOFS 1988:3 skulle undervåning ha dagsljusbelysning och omgivande mark skulle ligga minst 1,5 m under golvet i våningen ovanför. I SS 02 10 52, Area och volym för husbyggnader [upphävd], används uttrycket våning delvis ovan mark för samma begrepp. |
se även: | |
engelsk term: | semi-basement |
tysk term: | Souterrainwohnung (f) |
fransk term: | sous-sol partiel (m) |
källa: | Terminologicentrum TNC: Plan- och byggtermer | 1994 |