arké
svenska termer: | arké |
ärkebakterie | |
svensk term (avrådd): | arkebakterie |
definition: |
som tillhör domänen Archaea |
anmärkning: |
Indelningen av organismvärlden i två grupper, prokaryoter och eukaryoter, är i dag omdiskuterad. I stället vill många dela in organismerna i tre domäner, Archaea, Bacteria och Eucarya eller Eukaryota, dvs. arkéer, bakterier och eukaryoter. Den tidigare klassificeringen byggde på förekomst och avsaknad av cellkärna, medan domänindelningen bygger på jämförelser mellan organismernas DNA. Arkéerna klassificerades på 1970-talet. Man hade då bara hittat dem i extrema miljöer där inga andra organismer kunde leva, t.ex. i extremt sura miljöer eller miljöer med hög saltkoncentration, extrem hetta eller hög svavelkoncentration. Senare har man hittat arkéer även i många andra vanliga miljöer. När Carl R. Woese och hans medarbetare klassificerade de tre organismgrupperna föreslog de benämningarna Archaebacteria (arkebakterier), Eubacteria (eubakterier) och Eukaryotes (sic!) (eukaryoter). Förleden Archae (arke-) i Archaebacteria kommer av grek. arche’ ’början’,’ursprung’. Termen kom till för att man trodde att arkéerna var en sorts urbakterier, dvs. äldre än de vanliga bakterierna. Övriga bakterier benämndes eubakterier, äkta bakterier. För att markera de tre gruppernas olikheter föreslog Woese och medarbetare 1990 termen archaea i stället för archaebacteria. Förleden eu- för bakterierna blev då överflödig, och organismgruppen benämndes Bacteria. Termen eubacteria (eubakterier) har tidigare även använts om bakterier som inte är cyanobakterier. Idag har termen ingen strikt betydelse. Benämningen Eucarya i stället för Eukaryota/Eukaryotes har inte blivit lika allmänt använd som Archaea och Bacteria. |
se även: | |
engelska termer: | archaeon |
archeon | |
källa: | Svenska biotermgruppen: Ordlista | 2016 |