dukagång
| svensk term: | dukagång |
| definition: |
allmogemönster som framställes genom att för hand snärja in tjocka olikfärgade ulltrådar mellan det finare botteninslaget som väves med skyttel |
| se även: | |
| källa: | Textilrådet: Textilteknisk ordlista | 1957 |