vanligen fristående, kort text som beskriver och introducerar en efterföljande text

De fanns i dokument redan under medeltiden. Vi finner rubriker och överskrifter i flera typer av dokument. Det gäller tryckta medier som böcker, dagstidningar, informationsmaterial, veckotidningar, men även digitala medier som Internet och datorprogram av olika slag. Löpsedlarnas rubriker skriker ut sina budskap. Andra rubriker är mer blygsamma, några kanske bara viskar till oss. Även om vi vill kan vi inte undvika rubrikerna.

Det finns stora variationer i den grafiska utformningen av rubriker i tidskrifter och dagstidningar. Små artiklar har små rubriker. Stora artiklar har stora rubriker. Kvällspressen har dels fler och dels större andel stora rubriker än morgontidningarna. De olika tidningarnas läsare får alltså vitt skilda förutsättningar att bilda sig uppfattningar om vad som händer i världen, varför det eller det har hänt och vilka konsekvenser olika händelser kan få.

Det finns ett antal olika typer av rubriker. Exempel är bilagerubriker, bildrubriker, bildtextrubriker, citatrubriker, dokumentrubriker, dårrader, etiketter, grupprubriker, huvudrubriker, ingångsrubriker, kolumntitlar, listrubriker, marginalrubriker, mellanrubriker, nedryckare, stickord, tabellrubriker och underrubriker.

Böcker: Rubrikerna skapar struktur och gör att det går lättare att hitta aktuella avsnitt i en text vid skumläsning eller lokaliseringsläsning. Stora rubriker anger överordnade enheter i dispositionen och små rubriker underavdelningar. Den språkliga utformningen av rubrikerna är viktig eftersom dessa kommer att registreras i bibliotekskataloger, register och kartotek av olika slag. Detta gäller såväl för enskilda boktitlar som för fristående kapitelrubriker i samlingsverk av olika slag.

Förpackningar: En stor andel av de många miljarder förpackningar som vi förbrukar varje år har såväl rubriker i form av stora och tydliga signalord, som andra texter och bilder. Ofta är både signalorden och flera av bilderna i färg. Vi möter förpackningar i många skilda miljöer, till exempel i badrummet, i köket, i bokhandeln, i livsmedelsaffären, i videoaffären och i varuhuset. Varje person kan lätt komma i kontakt med åtskilliga tusen förpackningar varje år. Vi träffas då, vare sig vi vill det eller inte, av väl genomarbetade budskap från producenterna.

Dagstidningar: Rubrikerna har inte alltid täckning i den efterföljande texten. En förklaring kan vara tidsbrist på redaktionerna. En annan tänkbar förklaring är helt enkelt en önskan om att skapa maximal uppmärksamhet. Detta gäller särskilt för löpsedlar. Ytterligare en tänkbar förklaring är ren inkompetens och dåligt samarbete mellan enskilda individer i arbetsgrupperna.

Grafisk utformning: I den grafiska facklitteraturen finns det gott om praktiska råd om hur rubriker bör vara utformade. Dessa råd är baserade på typografiska konventioner och etablerad praxis samt på enskilda författares uppfattningar om vad som är estetiskt tilltalande snarare än på resultat av empirisk forskning om textens tillgänglighet eller läsarens förmåga att ta till sig innehållet.

De olika rubriknivåerna bör skilja sig på ett distinkt sätt från varandra. Rubriker kan vara stora eller små, feta eller magra, kursiva eller raka, färgade på olika sätt och satta med ett annat teckensnitt än den löpande texten. Rubrikens utformning behöver anpassas efter läsavståndet, sidans storlek och brödtextens storlek. Det går inte att utforma allmänna regler för hur rubriker ska se ut.

Rubriker är vanligen överskrifter. De är placerade ovanför den text de berättar om. Det händer emellertid att rubriker får andra placeringar, till exempel under en stor bild. Detta är ganska vanligt i tidningar och tidskrifter. Rubriker kan även vara placerade inne i bilder.

Informationsmaterial: Rubriker ska förmedla strukturen i materialet och visa hur de olika delarna hör ihop med varandra. Instruktioner i bruksanvisningar behöver ha rubriker för att användaren lätt ska kunna finna en rutin som han eller hon har behov av.

Internet: Dokument på Internet är ofta kodade med HTML, ett markeringsspråk för att skriva hypertextdokument. Det finns 6 rubriknivåer. Dessa kallas h1, h2, h3, h4, h5 och h6. På datorskärmen behövs en större tydlighet än i tryck och då fungerar de linjära typsnitten bäst. Typsnitt som anses särskilt bra för skärmar är Verdana. Arial är vanligt i pc och Helvetica vanligt i mac. Det blir fult och kanske helt oläsligt om datorn försöker skapa ett teckensnitt som inte är installerat i datorn

Genom att använda rubriknivåerna i HTML underlättar vi för synskadade att skumma igenom texterna. Synskadade har ofta tillgång till webbläsare som kan läsa texten för dem. Genom att ange att bara vissa rubriknivåer ska läsas upp kan de skumma igenom texten.

Meddelanden: Många texter, som till exempel brev, föreningsskrivelser, meddelanden, minnesanteckningar och enklare seminarieuppsatser kräver sällan någon omsorgsfull, individuell grafisk formgivning. Det räcker med ett enkelt rubriksystem. (...)

kaskadmeny, rullgardinsmeny