avtagande irradians mot de yttre delarna av en bild

Den avtagande irradiansen innebär att bilden är ljussvagare i sina yttre delar än den är i sitt centrum. Om irradiansen sjunker till mindre än hälften av sitt värde i bildens centrum, så blir ljusförsvagningen uppenbar för synsinnet. Med ett datorprogram kan konsekvensen av vinjettering korrigeras, ifall bilden har lagrats elektroniskt.

Vissa kameror, exempelvis IR-kameror, är känsligare för detta fenomen än synsinnet, något som då kan kompenseras genom signalbehandling. Alternativt försöker man undvika vinjettering genom ändamålsenlig konstruktion av linssystemet. I sådana kameror skulle vinjettering ge ett sämre signalbrusförhållande och därmed minska systemets användbara dynamik.

Vid naturlig vinjettering (eng. natural vignetting) avtar irradiansen genom skillnader i projektionsgeometri mellan strålknippen som går mot bildens yttre delar och strålknippen som går mot bildens centrum. Vid mekanisk vinjettering (eng. artificial vignetting) blockeras större eller mindre delar av de strålknippen som är riktade mot bildens yttre delar när de träffar en linsfattning. Den mekaniska vinjetteringen är ibland en avsiktlig konstruktionsåtgärd för att blockera de strålar som starkast skulle bidra till en försämring av bildskärpan.