erosion
svensk term: | erosion |
definition: |
nötning och skulptering av berggrund och jordtäcke genom påverkan av rinnande vatten, vind, vågor eller glaciäris |
anmärkning: |
Erosion kan vara naturlig, men också orsakas av mänskliga verksamheter som skyndar på och förstärker processer som nöter bort jorden (jorderosion) och då leda till markförstöring. Att ta bort växttäcket och lämna marken öppen för påverkan av vind och vatten, utan att växtrötter binder jord eller sand, är ett exempel på mänskligt orsakad erosion. Vattenerosion kan ske i bäckar och floder (fluvial erosion) eller i branta eller flacka sluttningar (sluttningserosion). Floderosion kan ske som sidoerosion i flodbrinkar eller som djuperosion i bottnen på vattendragsfåran. Vågerosion (abrasion) sker vid öppna stränder, särskilt när det är hårda stormar eller högt vattenstånd. Vågorna kan då skära eller gröpa ur strandmaterialet eller berggrunden. Raukarna på Gotland är ett exempel på erosionsformationer. Glaciärerosion sker under rörliga ismassor, som slipar och flyttar på (omfördelar) det material de rör sig över. Alla områden som varit nedisade, som t.ex. Skandinavien, präglas av glaciärerosion och deposition. |
källa: | Havs- och vattenmyndigheten: Ordbok | 2013 |