apparat för avläsning av grafiska mönster (tecken, bilder) på ett papper för återgivning av samma mönster i en datafil

Det svenska bildläsare är etablerat på många håll. Som verb använder man då läsa in. På andra håll har skanner med verbet skanna etablerat sig. Bildläsare har fördelen att vara självförklarande. Invändningen att en sådan här apparat inte bara kan läsa in en bild utan även text är egentligen inte relevant. Apparaten läser faktiskt in tecken som bild, varefter man med hjälp av ett speciellt program kodar om dessa bilder till tecken.

Skanner har den fördelen att benämningen inte säger någonting om det är text eller bild som kan läsas in. Det är också lätt att bilda ett verb till det, skanna, som är helt entydigt (vilket ju inte läsa in är). Skanner, skanna, skanning (med samma betoning som tinning), stavat med -k-, avviker inte på något sätt från hur helt svenska ord ser ut. Nackdelen är att ordledet skann- är okänt i svenskan och därför inte omedelbart begripligt.