Ikon för Rikstermbanken

uthus

svensk term (rek.): uthus
definition:

hus som inte är sammanbyggt med huvudbyggnad på samma fastighet och som innehåller utrymmen vilka kompletterar ändamålet för huvudbyggnaden

anmärkning:

Ett uthus kan vara sammanbyggt i tomtgräns med byggnad på grannfastighet.

exempel:

Exempel på uthus är garage, bod, förråd och skjul.

se även:
engelsk term: outhouse
tysk term: Nebengebäude (n) 
franska termer: annexe (f) 
construction accolée (f) 
 
källa: Terminologicentrum TNC: Plan- och byggtermer | 1994