Ikon för Rikstermbanken

etenplaster

svenska termer: etenplaster
PE
definition:

familj termoplaster som är uppbyggda av kol och väte i kedjeformiga molekylstrukturer

anmärkning:

De två atomslagen är de vanligaste byggstenarna i allt organiskt material.

Etenplaster hör till gruppen olefinplaster och är uppbyggda av monomeren eten. Eten hör till gruppen olefiner som kännetecknas av att vara enkla kol-kol föreningar innehållande reaktionsbenägna

dubbelbindningar.

Etenplasterna framställs genom syntes i ett flertal olika förfaranden.

En stor del av handelskvaliteterna av etenplaster är egentligen sampolymerer (copolymerer) med små mängder andra olefiner. Funktionen är att densitet och kristallisationsgrad sänks något. Vinsten med detta är att etenplasterna får förbättrad motståndskraft mot spänningssprickbildning.

Etenplaster är färglösa. Kvaliteter med hög täthet är mer opaka än de med lägre täthet. De senare kvaliteterna är i tunnare godstjocklekar genomsynliga med en svag antydan till opacitet.

Man brukar skilja mellan etenplaster med låg densitet, PE-LD och de med hög densitet (PE-HD).

Etenplaster har ingen distinkt smältpunkt. Man talar här om ett smältintervall som för etenplasterna ligger i området 115 till 140 ℃. Smältintervallet är starkt beroende av kristalliniteten och därmed materialets täthet. Etenplaster med låg kristallinitet har ett lägre smältintervall än de med hög.

Råvarorna för etenplaster hämtas ur gas och råolja. Tillverkningen sker i reaktionskärl där monomererna byggs samman till långa kedjeformiga strukturer. Detta sker under inverkan av bl.a. katalysatorer, värme och tryck. Under senare år har de kemiska processerna förfinats och framställningen genomgått stora miljömässiga förbättringar. Så har t.ex. energiåtgången successivt minskat vid framställningen.

De olika etenplastvarianterna har i flera avseenden måttliga till goda mekaniska egenskaper. Slagsegheten och den höga brottöjningen är relativt konstant och bibehålls ner till mycket låga temperaturer. Alla kvaliteter har goda isoler- och andra elektriska egenskaper för både låga och höga frekvenser. Materialen i gruppen är mycket beständiga mot kemiska och biologiska angrepp. De är dessutom smak-, lukt- och giftfria. Materialen är godkända för kontakt med livsmedel under förutsättning av att inga eller speciella och godkända additiv används.

Vid fullständig förbränning bildas endast koldioxid och vatten. När produkten har tjänat sitt ursprungliga syfte kan materialet återanvändas genom omsmältning till nya produkter eller utnyttjas för energiåtervinning. Insamling av plastmaterial från förpackningar som är återvinningsbara sker i regi av Plastkretsen AB som genom avtal med lokala entreprenörer ombesörjer att lämpliga uppsamlingsbehållare ställs ut i alla kommuner.

se även:
 
källa: SPIF, Svensk Plastindustriförening, Olof Krugloff: Plastteknisk ordbok | 2007