Ikon för Rikstermbanken

elektrisk genomslagshållfasthet

svensk term: elektrisk genomslagshållfasthet
definition:

elektrisk egenskap hos plaster som anger den spänning mellan två elektroder (kvoten spänning–tjocklek hos provet) där ett genomslag sker

anmärkning:

Enheten är KV/mm eller KV/cm. Den elektriska genomslagshållfastheten är ingen materialkonstant. De erhållna värdena är beroende av bl. a. provets tjocklek, provtiden och elektrodernas utformning. Korttidsvärden som man får vid provning 5, 10 och 30 minuter. Vid längre tids provning kan ett fenomen som kallas glimning i blåsor i materialet påverka provresultat liksom bruksegenskaper hos detaljer i funktion.

exempel:

Exempel på elektrisk genomslagshållfasthet hos några material:

material genomslagshållfasthet, kV/mm

epoxigjutharts 16–20

PA 15–18

PC 26

CTFE 21

PE 20–28

PE utan fyllmedel 12–15

PMMA 18–20

PS 20–28

PTFE 19

PVC 28–50

 
källa: SPIF, Svensk Plastindustriförening, Olof Krugloff: Plastteknisk ordbok | 2007