samverkan
| svensk term: | samverkan |
| definition: |
övergripande gemensamt handlande på organisatorisk nivå för ett visst syfte |
| anmärkning: |
Samverkan kan ske mellan exempelvis avdelningar, myndigheter eller samhällsaktörer, och innebär vanligtvis att ingen av parterna har mandat att bestämma över någon annan. Det handlar ofta om gemensamma möten, informationsutbyte, dialog och planering av aktiviteter. Samverkan sker ofta på strategisk nivå. Samarbete, som ofta avser operativt och informellt arbete, kan ingå som en del i samverkan. Samverkan kan leda till samordning av resurser och aktiviteter. I vissa sammanhang finns det rättsliga krav på att samverkan ska ingå. Det förekommer också att samverkan ingår som en del av ett regeringsuppdrag. Exempelvis kan Polismyndigheten få i uppdrag av regeringen att tillsammans med andra myndigheter samverka mot organiserad brottslighet. Observera att samverkan kan användas i mer specifika betydelser, exempelvis inom arbetsmiljöområdet, mellan parter på arbetsmarknaden och inom socialtjänsten. Definitionen är hämtad från Basord i våra fackspråk (TNC 104). |
| källa: | Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen: Myndighetstermlistan | 2026 |
