stål
svensk term (rek.): | stål |
definition: |
smidbar legering med järn som basmetall, dvs. järn dominerar viktmässigt över varje annat legeringsämne |
anmärkning: |
För att vara smidbart får stål inte innehålla mer än ca 2 % kol. Normalt är dock kolhalten i stål betydligt lägre (med kolrikt stål avser man t.ex. stål med en kolhalt > 0,6 %). Om kolhalten är så hög att legeringen inte är smidbar kallar man materialet för järn (ex. tackjärn, gjutjärn). Kol är ett så vanligt legeringsämne att man tidigare definierade stål som en järn-kol-legering. |
källa: | Jernkontoret: Ordlista | 1995 |