metall
svensk term (rek): | metall |
definition: |
grundämne med god ledningsförmåga för värme och elektricitet, glänsande yta och mekaniskt formbart |
anmärkning: |
Metallerna bildar i allmänhet kristaller där atomerna är ordnade i ett gitter. Numera kan man dock framställa amorfa metaller, dvs. metaller med icke-kristallinisk struktur. Inte sällan använder man ordet metall också för att beteckna legeringar. |
källa: | Jernkontoret: Ordlista | 1995 |