Ikon för Rikstermbanken

metall

svensk term (rek.): metall
definition:

grundämne med god ledningsförmåga för värme och elektricitet, glänsande yta och mekaniskt formbart

anmärkning:

Metallerna bildar i allmänhet kristaller där atomerna är ordnade i ett gitter. Numera kan man dock framställa amorfa metaller, dvs. metaller med icke-kristallinisk struktur. Inte sällan använder man ordet metall också för att beteckna legeringar.

 
källa: Jernkontoret: Ordlista | 1995