gjutjärn
svensk term (rek.): | gjutjärn |
definition: |
en järn-kol-legering med hög kolhalt, vanligen 3,5–4,5 procent |
anmärkning: |
En sådan legering är inte smidbar och kan således inte formas genom valsning eller smidning. I stället ges materialet sin form vid stelnandet i gjutformen. |
källa: | Jernkontoret: Ordlista | 1995 |