Ikon för Rikstermbanken

epigenetik

svensk term: epigenetik
definition:

den del av genetiken som behandlar variation som helt eller delvis är ärftlig från modercell till dottercell utan att involvera förändringar i bassekvensen i DNA:t

anmärkning:

Epigenetiskt påverkbara egenskaper orsakas av åtminstone delvis självpropagerande variationer i kromatinets struktur. Ett exempel är den slumpmässiga inaktiveringen av den ena av två X-kromosomer i celler hos däggdjurshonor , ett annat metylering eller demetylering av cytosinrester i DNA:t där metylering av en promotorregion leder till att genen i fråga stängs av, eller där en gen som inte uttrycks metyleras, just därför att den är tystad. Metyleringsmönstret förs vidare genom vanlig celldelning (mitos) med hjälp av enzym som ”kopierar över” metyleringsmönstret till den nysyntetiserade tråden i samband med DNA-replikationen. Vid reduktionsdelning (meios) demetyleras först DNA:t, varefter en könsspecifik metylering etableras vilken leder till att alleler ärvda från modern resp. fadern har olika metyleringsmönster och därför också olika aktivitet.

Inom andra grenar av biologin används ”epigenetisk” allmänt om faktorer som kommer utifrån och inte härrör från cellens eget genom, oavsett om de orsakade förändringarna nedärvs eller inte.

se även:
 
källa: Svenska biotermgruppen: Ordlista | 2016