allel som ger upphov till en fungerande genprodukt

Man talar om kodominans när de två allelerna hos en diploid organism bägge ger upphov till fungerande genprodukter med delvis olika egenskaper. Ett exempel här är AB0-blodgruppsystemet hos människor. A- och B-allelerna är bägge dominanta alleler vilka producerar olika sockermolekyler på utsidan av erytrocytmembranet. Det räcker med en kopia av allelen för att sockret ska produceras; en person har därför blodgrupp A vare sig personen är homozygot (AA) eller heterozygot (A0) för allelen. Den som har bägge allelerna kommer därför att få bägge dessa socker på sina erytrocyter (AB). En given allel kan vara dominant eller kodominant beroende på vad den andra allelen i paret är. Semidominans inträffar när det behövs två genkopior för ”normal” dos av t.ex. ett pigment. Korsar man t.ex. röda (RR) och vita (rr) lejongap får avkomman (Rr) rosa blommor (dvs. ”halv” dos av pigmentet).