Ikon för Rikstermbanken

tempera

svensk term: tempera
definition:

målarfärg där bindemedlet utgörs av vattenlösliga limämnen med eller utan tillsats av emulgerade oljor

anmärkning:

Äldst är s.k. mager tempera (utan olja), som var allenarådande inom tavelmåleriet under medeltiden. Bindemedlet var då enbart äggula (äggtempera). Andra bindemedel är kasein, gummi arabicum och honung. Fet tempera, vari torkande oljor ingår, anses ha uppfunnits av den flamländske målaren Jan van Eyck. Den ger starkare djupverkan och lyster än mager tempera.

Tempera görs traditionellt genom att pigment blandas med äggula och vatten. När vattnet avdunstar torkar färgen och resultatet blir ett hårt färglager av hög varaktighet. Färgen torkar mycket snabbt (minuter) och detta påverkar arbetssättet som måste vara bestämt och exakt.

Numera tillverkas temperafärg på olika sätt, ett exempel är Rowney som tillverkar tempera baserat på ägg och linolja, andra tillverkare använder olika emulsioner i stället för ägg. Utmärkande för all tempera är dock att den är utspädbar med vatten.

se även:
 
källa: Svenska konstnärer/Sveriges Kulturnät: Ordlista | 2011