propenplaster
svenska termer: | propenplaster |
PP | |
definition: |
familj termoplaster som är uppbyggda av kol och väte i kedjeformiga molekylstrukturer |
anmärkning: |
De två atomslagen är de vanligaste byggstenarna i allt organiskt material. Polypropen hör till gruppen polyolefiner och är uppbyggda av monomeren propen. Propen hör till gruppen olefiner som kännetecknas av att vara enkla kol-kol-föreningar innehållande reaktionsbenägna dubbelbindningar Polypropen framställs genom stereospecifik polymerisation med olika varianter av Ziegler–Natta-katalysatorer. Med ett sådant förfarande framställs polypropen med en struktur som bildlikt sett påminner om strukturen hos ett blixtlås. Härigenom får man polymerer med väsentligt förbättrade mekaniska och termiska egenskaper i förhållande till om man polymeriserat med katalysatorer utan denna stereospecifika effekt. Utvecklingen av katalysatorer har gått snabbt de senaste åren och polypropenmaterial med vitt skilda egenskaper kan numera framställas. Bl.a. transparens och slagseghet har därvid stegvis förbättrats. Många handelskvaliteter av propenplaster är sampolymerer med små mängder andra olefiner, främst eten. Densitet, kristallisationsgrad, styvhet och det termiska mjukningsområdet sänks något. Vinsten är att propenplasterna får förbättrad motståndskraft mot spänningssprickbildning, ökad transparens liksom ökad slagtålighet i kyla. Propenplast är färglös. Beroende av framställningssätt, ev. sampolymerisation, betingelserna vid formningen och godstjockleken kan produkter av propenplaster variera i transparens från att vara mycket genomsynliga till opaka. Propenplaster har ingen helt distinkt smältpunkt. Kristallitsmältpunkten brukar dock anges ligga mellan 163 och 165. Ett praktiskt uppmätt smältintervall ligger normalt inom ett område mellan ca 160 och 170 ℃. Råvarorna för propenplaster hämtas ur gas och råolja. Tillverkningen sker i reaktionskärl där monomererna byggs samman till långa kedjeformiga strukturer. Detta sker under inverkan av bl.a. katalysatorer, värme och tryck. Under senare år har de kemiska processerna förfinats och framställningen genomgått stora miljömässiga förbättringar. Så har t.ex. energiåtgången successivt minskat vid framställningen. PP-H (termoplast, homopolymerisat) och PP-B (termoplast, blocksampolymer, även PP-copolymer) används till hålkroppar som t.ex. flaskor och bensindunkar och transportbehållare, transparent förpackningsfilm, rör, profiler, leksaker, hushållsartiklar, tekniskt formgods och medicinska artiklar av varierande slag. Ett exklusivt användningsområde är som implantat och reservdel i människokroppen. PP-B används i produkter som kan bli utsatta för slagpåkänning i kyla och där en högre seghet (strukturviskositet) hos smältan är av betydelse vid tillformningen av detaljerna. Propenplast är kemiskt och medicinskt inert och mycket beständigt mot kemiska och biologiska angrepp, dessutom smak-, lukt- och giftfritt. Det är dessutom en utomordentlig elektrisk isolator. Materialet är godkänt för kontakt med livsmedel under förutsättning att godkända additiv används. De mekaniska och termiska egenskaperna är medelgoda men bättre än hos PE. Töjbarhet och slagseghet i kyla, kring 0 ℃ och därunder, är begränsad för PP-H men bättre för PP-B, PP-B med gummiinblandning och nyare slagsega kvaliteter. Kvaliteter som är armerade eller fyllda med pulverformiga fyllmedel har egenskaper som närmar sig ofylld amidplast men med ett lägre pris. Beständighet: PP är begränsat tåligt mot aromatiska och klorerade lösningsmedel, bensin, ozon och solbestrålning. PP kan effektivt stabiliseras mot solens nedbrytande inverkan med lämpliga additiv och används i ett flertal utomhusprodukter som trädgårdsmöbler, offentliga sittmöbler etc. Vid fullständig förbränning bildas endast koldioxid och vatten. När produkten har tjänat sitt ursprungliga syfte kan materialet återanvändas genom omsmältning till nya produkter eller utnyttjas för energiåtervinning. Insamling av plastmaterial från förpackningar som är återvinningsbara sker i regi av Plastkretsen AB som genom avtal med lokala entreprenörer ombesörjer att lämpliga behållare för uppsamling ställs ut i alla kommuner. |
källa: | SPIF, Svensk Plastindustriförening, Olof Krugloff: Plastteknisk ordbok | 2007 |