Ikon för Rikstermbanken

terrakotta

svensk term: terrakotta
definition:

hårdbränt, i allmänhet oglaserat lergods med rödgul till brun skärv, som ofta innehåller chamotte eller annat magringsmedel

se även:
 
källa: Svensk Forms Opinionsnämnd, Torsten Halén & Rune Monö: Svensk Forms Opinionsnämnd Ordbok | 2001